Kategoriarkiv: Gästskribent

Varför inte väcka göteborgarnas intresse genom att informera på Göteborgs … Läs mer →

Efter alla turer kring SAAB är det svårt att hitta någon som inte gläder sig åt att chansen gavs att försöka rädda SAAB. Men många gör det med brasklappen att man har svårt att tro att det skall lyckas. Media och alla experter har under det gångna året envist hänvisat till att SAABs förmenta tjugo förlustår är bevis för att det skulle vara omöjligt att få SAAB Automobile lönsamt. Ju mer hopplöst det sett ut ju säkrare och klokare har skribenterna varit. Man har visserligen hänvisat till att SAAB tagit fram en affärsplan, men få har studerat den eller ens brytt sig om att försöka förstå den och SAABs förutsättningar. SAAB chefen Jan Åke Jonsson är den som suttit inne både med alla fakta i ämnet och även varit den som tillsammans med sina medarbetare kunnat lägga ihop pusslet och envist hävdat att det är möjligt att få ekvationen att gå ihop. Genom GMs kris och beslut att ge upp SAAB kan man faktiskt säga att förutsättningar skapats för att SAAB kan bli lönsamt. Jonsson har kunnat sälja in sin plan till nya ägare, som har egna värderingar och idéer hur man skall kunna få lönsamhet i företaget. Rundan med Koenigsegg var en nästan arbetsseger, som gjorde en stor del av grovarbetet för Spyker. Läs mer →

Västsveriges historiska relationer med vårt östra grannland har inte satt några större spår i världshistorien. Men ett rundringande till finnar i Göteborg ger ändå besked om ett antal händelser som är värda att lyftas fram, när Sveriges relation till Finland, nu vid 200 årsdagen av förlusten av Finland, uppmärksammas. Läs mer →

Vilka är förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling och vad skulle krävas? Hur kan nödvändiga förändringar identifieras och genomföras? Vilka kan påverka och vilka kommer att påverkas? Dessa och liknande frågor har varit i fokus för diskussioner, seminarier och arbetsmöten under de senaste åren mellan forskare, politiker, tjänstemän och företrädare för näringslivet i Göteborg. En utgångspunkt har varit en framväxande insikt om att globala utvecklingsproblem rörande klimatförändringar, naturresursernas användning och fördelning samt sociala konflikter, fattigdom och ohälsa kommer att påverka livsvillkoren också i vår del av världen. Läs mer →

Det första intrycket är viktigt i möten människor emellan. En försäljare eller expedit vet det och har lärt sig att agera därefter. I radions gamla frukostklubb hälsade Sigge Fürst lyssnarna med att glatt sjunga ”Gomorron, Gomorron, på dej” för att få folk på gott humör. Men hur är det första mötet med dig själv, när du vaknar på morgonen? Läs mer →

Hur blir livet för de äldre i tider då rationalisering och kostnadseffektivitet många gånger är nyckelord inom äldrevården?
Från forskning kring den goda äldrevården så vet vi att nästan omedelbart när man kommer till en vårdenhet kan man känna atmosfären eller stämningen där, en atmosfär som antingen upplevs som positiv eller negativ. Vi vet också att denna atmosfär har samband med hur personal och äldre mår i dessa vårdenheter, där atmosfären är sämre trivs man sämre och mår sämre. Forskning visar också att miljön där äldre lever och vårdas inte bara är en plats för vårdande, utan att den symboliskt säger något om kvaliteten på vården och människors värde, samt att miljön befrämjar eller motverkar mänskliga möten. Till exempel så kan dammråttor på golvet och vissna blommor i miljön symbolisera dålig omvårdnad och att inte så högt värde sätts på personerna där, och leder till frågor som ”om de tar så dålig hand om miljön hur kommer de då att ta hand om mig?” Utformningen och inredningen av vårdmiljön påverkar också möten mellan människor. Om det finns mötesplatser där de boende, anhöriga och vårdare kan och vill mötas – kommer frekvensen av interaktioner mellan människor sannolikt att öka, samt om man kan känna igen sig bland vardagliga ting och samtal i miljön och har någon att prata med skänker en trygghet.
Forskningen visar också att det sätt på vilket vårdarna står, går och rör sig symboliserar om de är tillgängliga eller ej. Vårdare som rör sig i rask takt kan tolkas som att de har bråttom, är målorienterade och man kan som boende dra sig för att fråga om hjälp och känna sig förbisprungen. Goda vårdare har ett lugnt tempo. Människors personliga förväntningar påverkar också upplevelser av äldrevården. Om boendet och dess aspekter är bättre än förväntat blir upplevelsen positiv och om den är sämre än förväntat blir den negativ. De små detaljerna kan ha en stor inverkan på hur människor trivs, detaljer som springer ur vårdares kreativitet och villighet att göra något gott för någon annan. En skenbart liten detalj som att bli bjuden på en kopp kaffe när man kommer till boendet kan betyda väldigt mycket för hur man upplever vården, det vill säga om där finns utrymme att göra det lilla extra och sätta en guldkant på tillvaron. Att någon har bemödat sig om att ta reda på vad som är värdefullt för just mig, kanske ett korsord, ett pussel eller något annat, samt gjort sig besväret att ordna fram detta intresse åt mig kan vara av oändlig betydelse för den enskildes förutsättningar att känna sig viktig, tillfreds och att ha ett meningsfullt innehåll i dagen och även en förväntan inför nästa dag. Som exempel så träffade vi i en av våra studier en man som låg sängbunden, smärtpåverkad och döende vid en vårdinrättning i Norrland. Det fanns inga vårdåtgärder eller mediciner som kunde bota hans tillstånd eller förlänga hans liv. Dock hade en av sjuksköterskorna underrättat sig om att mannen var väldigt intresserad av fåglar, och hängde en dag upp en talgboll i trädet utanför mannens fönster. Det dröjde inte länge innan fåglarna började komma och äta av talgbollen och mannen observerade med stort intresse vilka fåglar som kom, vilka som inte kommit idag, samt funderade över vilka som skulle dyka upp imorgon. Detta exempel visar en otroligt viktig aspekt av vårdandet som ibland kanske glöms bort, att ge förutsättningar för livskvalitet. Talgbollen förlängde inte mannens liv, det lindrade inte hans fysiska smärta, gjorde honom ej kapabel att komma upp ur sängen, men den vidgade hans livsvärld och flyttade fokus från honom själv till världen utanför. Den bidrog till att skapa ett meningsfullt innehåll i hans sista tid i livet, och vad kan väl vara viktigare? Vårdmiljöer som innehåller något som fångar den enskildes intresse, till exempel ett pussel, konst eller utsikt från ett fönster, skapar förutsättningar att lyfta blicken från sin egen svåra situation för en stund, och att få vila i något utanför sig själv. Här har personalen stor betydelse, för detta kräver en kunskap om varje individ och deras intressen, samt en villighet att göra något mer än bara rutinarbetet som krävs för att boendet ska fungera.

David Edvardsson, MD Umeå Universitet

Läs mer →

Jag fick i en intervju för en kort tid sedan frågan vad drivkraften i det stora personliga engagemanget för BK Häcken bygger på för min del. Svaret på frågan var självklar; Drivkraften kommer från vetskapen att vi gör en skillnad. Då menar jag inte för de trogna själar som besöker Rambergsvallen i första hand, utan för barn och ungdomar i Sverige och runt om i världen. Med fotbollen som redskap möjliggör vi en oförglömlig upplevelse genom världsprojektet Gothia Cup, där ungdomar från alla världens hörn träffas i fred och vänskap. Barn och ungdomar från länder som möts i krig får en möjlighet att träffas på de villkor som alla barn ska ha en rätt till. Läs mer →

Kungsholm representerar en framgångsrik epok i svensk sjöfart, och hon och hennes vitmålade systrar ansågs på sin tid som de vackraste, mest komfortabla och säkra passagerarfartygen i världen och satte Göteborg på världskartan. Dagens Sjöfarts-Göteborg har ett stort arv särskilt från Broströmsrederierna av vilka Svenska Amerikalinjen var ett, vilket är en ytterligare anledning att ta hem Kungsholm och visa upp henne för kommande generationer göteborgare och entreprenörer. Kanske att någon genom Kungsholm får idén att en vacker dag på nytt starta en amerikalinje från Göteborg när efterfrågan på båtresor kommit tillbaka bl a som en följd av våra klimatproblem. Läs mer →

Om några år fyller Göteborg 400 år. Det ska firas, tycker jag. Ordentligt. Här duger inte sedvanliga 50-årskalas som referensobjekt, eller några Gustav Adolfs bakelser till folket. Det måste till något extra. Något rejält. Under högtidsåret 2021 bör flera arrangemang, stora som små, långsiktiga som kortsiktiga äga rum. Stadens historia och roll för nationens utveckling måste belysas och upplysas. Det finns så otroligt mycket roligt och spännande som kan göras. Inga tankar eller idéer får förkastas utan att först ha prövats. I en motion till Göteborgs kommunfullmäktige för en tid sedan föreslog jag därför att staden redan nu skulle inleda ett planeringsarbete inför det stora 400-årskalaset, vilket också har inletts. Läs mer →

Klimatproblemen har stått i fokus den senaste tiden och det är sannerligen en brännande fråga. De utmaningar vi står inför har naturligtvis ingen enkel lösning, vi måste arbeta på många fronter och med många metoder för att minska den negativa utvecklingen. Ett av de sätt som kan bidra till en renare värld är att använda vätgas som energibärare. Vätgasen har använts inom framförallt industrin sedan en mycket lång tid tillbaka, men har egenskaper som gör den lämplig för att användas betydligt bredare än man hittills har gjort. Läs mer →