|
|
|
| …och Vinnaren är Jan Åke Jansson! |
 |
 |
.jpg)
Efter alla turer kring SAAB är det svårt att hitta någon som inte gläder sig åt att chansen gavs att försöka rädda SAAB. Men många gör det med brasklappen att man har svårt att tro att det skall lyckas. Media och alla experter har under det gångna året envist hänvisat till att SAABs förmenta tjugo förlustår är bevis för att det skulle vara omöjligt att få SAAB Automobile lönsamt. Ju mer hopplöst det sett ut ju säkrare och klokare har skribenterna varit. Man har visserligen hänvisat till att SAAB tagit fram en affärsplan, men få har studerat den eller ens brytt sig om att försöka förstå den och SAABs förutsättningar. SAAB chefen Jan Åke Jonsson är den som suttit inne både med alla fakta i ämnet och även varit den som tillsammans med sina medarbetare kunnat lägga ihop pusslet och envist hävdat att det är möjligt att få ekvationen att gå ihop. Genom GMs kris och beslut att ge upp SAAB kan man faktiskt säga att förutsättningar skapats för att SAAB kan bli lönsamt. Jonsson har kunnat sälja in sin plan till nya ägare, som har egna värderingar och idéer hur man skall kunna få lönsamhet i företaget. Rundan med Koenigsegg var en nästan arbetsseger, som gjorde en stor del av grovarbetet för Spyker. |
|
|
Många har kritiserat regeringens inställning i ärendet, och många skulle nog varit beredda att peka ut näringsministern som boven, om en försäljning inte skulle ha lyckats. Nu i efterhand framstår regeringens handlande som synnerligen klokt, och som rensat bort lycksökarkandidaterna. Även den nya GM chefens resoluta beslut om att dra i gång en likvidationsprocess skärpte till förhandlingarna, som plötsligt ledde till en överenskommelse. SAAB-folket och SAAB ägarna har också väsentligt bidragit till att optimismen hållits vid liv och att opinionsläget svängt, men framför allt är det Jan Åke Jonssons orubbliga tro på SAABs framtid, som hållit modet uppe och slutgiltigt gett bolaget en chans till ett nytt liv.
|
|
Nu börjar det riktigt tuffa arbetet att göra verklighet av affärsplanen. Produktiviteten i fabriken är mycket hög och är en av basförutsättningarna. Den har förbättrats mer än i de flesta andra fabriker under de gångna förluståren, då man hela tiden fått jobba igenom nya åtgärdsprogram. Man har också några attraktiva nya bilar, visserligen inte med det senaste miljöstuket men attraktiva nog för den som vill ha en medelstor bil med förnämliga prestanda och som inte alla grannar har. SAAB-bilarna är väldigt mycket Trollhättan-produkter även om man gjort sig beroende av mängder av leverantörer, konsulter och tillverkare. Men själen är ändå SAABs egen. SAAB har utvecklats från den lilla udda, charmiga, annorlunda askungen till en medveten tuff snygging, som nu är färdig för den stora balen och väntar på sina drömprinsar till bilköpare. Förhoppningsvis kommer den nye ägaren Spyker och frikopplingen från den tunga GM-jätten att skapa en ny vitalitet och utrymme för spännande utveckling av det positivt avvikande, som skall locka 120 000 köpare årligen att välja en SAAB.
Det finns alltid de som ser möjligheter även i mogna branscher att tillföra något nytt eller annorlunda som leder till framgång. Näringslivstopparna i de stora företagen kan inte beskyllas för att vara de mest kreativa som ser nya möjligheter. En ägare med egen kunskap om bilar och en stark tro på sin egen förmåga har säkert en väl så stor chans som en kapitalstark ägare att vända på utvecklingen. GM har i varje fall inte haft varken förmågan, viljan eller prioriteten att göra SAAB till vad många förväntat sig. Den tidigare svenska ägaren kan inte heller beskyllas för några djupare insikter i vad den tuffa personbilsmarknadens villkor varit. De många förluståren är därför lätta att förklara. Kanske att dessa år varit det stålbad som varit nödvändigt för att föra upp SAAB på banan. Kanske också att media och förståsigpåare har lärt sig att inte döma ut företag allt för lätt, bara för att försöka framstå som trovärdiga experter. Låt oss vara rädda om våra företag och lyssna på de duktiga människorna som har störst insyn i sin egen verklighet.
Vad som dock avslöjats obarmhärtigt är att det i Sverige saknas privatkapital av den storlek som fordras för att gå in i tunga branscher som fordonsindustrin och strukturera om och utveckla. Kanske att vi måste finna nya samverkansformer mellan våra olika finansiärer och även enskilda investerare. Skulle Spykers finansiella kapacitet inte räcka till att föra SAAB ur krisen så vore
|
|
|
|
|
| Nyhetsarkiv |
| |
|
|
|
|
|
|
Utges av:
Goda Nyheter i Göteborg AB
Ansvarig utgivare:
Erkki Persson |
|
|
I TIDNINGEN