Visst är det tomt på parkeringsplatserna utanför SAAB i väntan på vad som skall hända efter konkursen, men Trollhättan har inte på något sätt lagt sig att dö. Kommunen och staten har intensivt jobbat fram satsningar på nya verksamheter och omskolningar, som rullar igång under våren. De mindre företagen lever sina liv och utvecklas som många andra runt om i landet och nya företag startar.

När SAAB togs över av GM började vi förstå att vi var ganska duktiga på transmissioner och vann deras förtroende och fick chansen att utveckla vår kompetens ihop med dem, berättar Magnus om hur det hela började utvecklas.

Då vi förstod att GM skulle ge upp SAAB tog vi som jobbade med transmissioner upp idén att satsa i ett eget bolag, som skulle vända sig till en mycket bredare kundkrets, berättar Magnus vidare. Vi fick hjälp av den nya SAAB-ledningen att lossgöra oss, eftersom de inte skulle ha behov av oss alla, avslöjar Magnus, som varit med på hela resan.

I år kommer vi att öppna ett försäljningskontor i Indien och räknar med att ha fördubblat vår arbetsstyrka inom två år, de flesta här i Trollhättan, avslutar han på väg till ett möte.

Bilden: Magnus Wall tar emot på Vicura bland några olika transmissioner som konstruerats av det nya bolaget, vars namn står för ”kraft och ansvar”.

Läs hela artikeln i Goda Nyheter 1-12

… och världen. Den sjutaggade vita stjärnan på ljusblå botten med Maersk namnet lyser klarast från de stora containerkryssarna i Göteborgs hamninlopp, när de kommer med sina allt större laster från jordens största hamnar. Maersk Line är hamnens största kund och vår industris livlina till exportmarknaderna. Det är också ett uttryck för den starka globalisering som fortsatt pågår med full kraft. Nyligen tog systerbolaget AP Möller Terminals över Göteborgs Hamns Containerterminal och verksamheten i densamma. Tidigare har man köpt på sig Broström-rederiet, som i sin moderna tappning var ett snabbväxande produkttankrederi. Även Röda Bolaget och dess Göteborgsflotta ingår nu i världens största bogserbolag, Svitzer, som är AP Möllerägt.

Många tycker att det är tråkigt att våra stolta ”flaggskepp” och verksamheter hamnar i utländsk ägo och undrar vad det kan vara för fel på oss göteborgare som inte kan klara oss själva. Vad det gäller de aktuella verksamheterna så kan man glädja sig åt att ägarna inte sitter längre bort än i Köpenhamn. Mot bakgrund av att AP Möller-Maersk blivit en av de stora arbetsgivarna i Göteborg var det naturligt att ge sig till Kongens By och besöka företagsjätten på sin hemmaplan, för att ta reda på hemligheterna bakom Nordens näst största företagsgrupp (efter Statoil).

Läs hela artikeln i Goda Nyheter 1-12.

Övriga artiklar på samma uppslag:
Från försiktigt familjerederi till världsledare
Befolkningsexplosionen och globaliseringen utgör basen för tillväxten
Global aktör med ansvar för hållbarhet

Sverige lockade fullt hus till ”Passion för Mat” på Eriksberg strax innan vintern övergick till vår enligt almanackan. Intresset för mat tycks vara totalt även om många klagar på mättnaden av matprogram i TV och media.

Här fanns alla läckerheter och här gavs alla goda råd. Varje utställare kunde vara värd var sitt eget reportage, men till sist så har GNs utsända gourmeter valt att rapportera om potatisen. I salongen inför den förväntansfulla publiken avlöste de olika matkändisarna varandra och berättade om sina favoriter. När ”Nobel-Johnny” Johansson och Matpredikanten Anders Arnell intog scenen och började prata potatis så kan man nog påstå att de fick publikens röster och hade gjort en ”Ranelid” och gått till final om det varit fråga om en Matfestival.

Läs hela artikeln i GN nr 1-12 under vinjetten Matnytt(igt). Där kan du även ta del av Ulf Wagners goda sparrisrecept och vintips.

Anrika Stora Torp vid entrén till Delsjöreservatet har invaderats av tekniska vildhjärnor, som alla är vinnarskallar, och som kan visa upp goda resultat i många slags tävlingar men också i företagande.

Utvecklingsarbetet i de stora företagen blir stadigt mer och mer en fråga om att putsa på etablerad teknik medan nytänkandet sker genom personer och mindre samarbetsgrupper som arbetar i full frihet och med den personliga drivkraften som huvudmotor. De stora företagen har förstått detta och har anpassat sig och lägger ut mer och mer av sitt innovationsarbete till denna typ av företag. På tre år har Vinngroup, som företaget heter, vuxit från scratch till hundra medarbetare i nio dotterbolag.

Många av medarbetarna i dessa bolag har nu samlats i den gamla slottslika byggnaden och går redan under den göteborgska beteckningen ”Hjärnorna på Slottet”.

Läs hela artikeln i GN nr 1-12.

Med Genève som utsiktspunkt har Gunilla von Hall, kolumnist i Sv Dagbladet medgivit att goda nyheter kan pigga upp ibland.

SvDs kolumnist Gunilla von Hall har uppenbarligen gjort sig besväret att leta upp ett antal tidningar som fokuserar på positiva nyheter. Förmodligen är hon något förvånad att det finns sådana och hon har kommit så långt i sina funderingar att hon t o m ger uttryck för att det kan ”pigga upp ibland” att ta till sig goda nyheter. Uppvaknandet att det finns allt fler tidningar med goda nyheter har ännu inte registrerats som en trend i mediavärlden och att de utgör en reaktion mot etablerade medias beskrivning av vad som sker i världen. Kanske att hennes observation kan göra att fler tidningar både begränsar sin eländesfrossa och även börjar publicera mer goda nyheter för balansens skull.
Hennes artikel är intressant på flera sätt för hon refererar till att goda nyheter ofta upplevs som banala av mediavärlden. I förhållande till vad då? Hon har själv också kommentarer till vad hon menar är läsvärt. Kanske att det vore rimligt om läsarna fick vara de som avgör? Uppenbarligen är hon utbildad journalist som fått lära sig vad en nyhet anses vara och även lärt sig att tidningarna tävlar om att vara först med nyheterna. I det perspektivet blir en god nyhet ofta banal tycker hon. Vad hon missar är att goda nyheter ofta är en följd av processer och långsiktigt handlande. Man kan ju naturligtvis ifrågasätta i vilken grad de är nyheter. Men om ingen lyfter fram dem så blir de ju trots allt nyheter när de till sist lyfts fram.

På Goda Nyheter gläder vi oss åt att vår existens efter 20 år börjar bli känd, även om vi aldrig uppmärksammats av vår lokala dagstidning. Som balans gläder vi oss åt att alltfler företag och människor ger utryck för att de vill läsa och sprida Goda Nyheter för de tror att det är positivt för dem. Själva har vi haft anledning att fördjupa vår kunskap om hur den mänskliga hjärnan är konstruerad och hur den fungerar. Det börjar bli ganska tydligt att dess förmåga att ta in information kan leda till att en ensidig inmatning av elände ställer till det för människorna. Att gå i väggen är en följd av en överdos av dåliga nyheter och många s k psykiskt sjuka utgör förlängningen av att gå i väggen. Vi borde kanske alla, inkl media reflektera över det ansvar vi har när vi beskriver vår värld. Själv ser jag fram mot att ha blivit inbjuden till att hålla föredrag om Goda Nyheter på pensionerade journalisters årsmöte. Kanske att det fordras en viss mognad för att uppskatta goda nyheter.

Erkki Persson, 80-

Till Gunilla von Halls artikel i SvD>

Den är dels ett tidsdokument men också en unik fakta-berättelse, som skildrar en VDs betydelse för sitt företags utveckling. Den ligger rätt i tiden som varvsskildring, då många frågar sig hur det kunde bli så att våra stolta varv nu är borta. Kanske att en del av förklaringen är att varven i sin slutfas saknade visionära ledare som Hedén med stark tro på framtiden.

Ernst August Hedén började sin varvsbana i verkstan på Lindholmens Varv, där Hugo Hammar upptäckte ynglingens snabba uppfattningsförmåga att lösa tekniska problem. Hedén studerade till skeppsbyggare på Chalmers och arbetade en tid i Tyskland, där hans avsmak för den tyska högtidliga stilen grundlades och följde honom genom hela livet. I USA trivdes han med det amerikanska lätta sättet att umgås och fatta beslut, och han steg snabbt i graderna på de varv han arbetade ”over there”. Han höll hela tiden kontakten brevledes med Sverige och särskilt med Hugo Hammar och sin moster Amy i sin födelsestad Falkenberg. Boken bygger till mycket stor del på breven till mostern.

I USA, i början av 1900-talet, upplevde han den starka framtidstron och den begynnande massproduktionens tidevarv. Ingenting var omöjligt i USA, som då byggde världens största fartyg på ostkustvarven. Många också för den amerikanska flottan. Hedén blev tekniskt ansvarig för några av byggena och amerikanarna tyckte att den svenske chalmeristen var en fena på att räkna.

Läs hela artikeln i Goda Nyheter nr 4-11.

Volvos miljöpristagare Hans Joachim Schellnhuber, från Berlin, är optimistisk om framtiden på jorden. Vi har kunskapen och tekniken, nu är det bara fråga om den politiska viljan finns, säger han. Men lösningen är inte enkel – ekvationen är komplex – och har många variabler. Det är här den tyske professorns kunskaper kommer väl till pass, vilket också gjort att han belönats med Volvos 22:a miljöpris och en check på 1,5 MSEK.

Han är i grunden fysiker och uppvuxen i USA där han såg den ökande nedsmutsningen på 70-talet, och kände ansvaret som vetenskapsman att göra något åt det.

Vi forskare kan inte bara förbli lekfulla grabbar, som inte bryr sig, vi måste också bli vuxna och ta ansvar för kommande generationer, underströk professor Schellnhuber. Detta gjorde att jag beslöt mig för att börja studera kaosteori, vilket jag kombinerat med fysiken och gjorde jorden till mitt forskningsobjekt. Jag ser jorden som om den var en människa med alla sina sammanflätade funktioner, som gjort oss så unika, och döpt forskningen till Earth System Science, ler ”John”, som hans forskarkollegor kallar honom för.

Schellnhuber besökte Göteborg och föreläste på Chalmers innan han officiellt mottog sitt pris, som utdelades i Stockholm. Volvo hade som vanligt förlagt presentationen av sin miljöpristagare till Nybrokajen 11, där de tidiga Nobelpristagarna presenterades i början på förra århundradet medan själva prisutdelningen och den efterföljande galamiddagen ägde rum på Berns.

Professor Carl Folke på Svenska Vetenskapsakademin presenterade Schellnhubers forskning och betonade hans förmåga att få politikerna att inse vad klockan är slagen. Alldeles klart är att han haft ett stort inflytande på Tysklands beslut att släcka ner sin kärnkraft. Istället för att låta pristagaren ge en föreläsning om sin forskning hade Volvo engagerat Nedjma Chaouche, som läst in sig på hans verksamhet och fick igång ett givande samtal med den sympatiske och humoristiske forskaren Att klargöra verkligheten för beslutsfattarna är målet och då finns det inga alternativ för dem att inte bli överens om tagen var hans sammanfattande enkla syn på våra globala problem. Det finns så mycket kunskap, ny teknik och hjälpmedel till vårt förfogande redan idag så det är inte här problemet ligger, menade han. Jag är optimist och tror att vi klarar ut problemen utan att behöva genomlida ett kaos först, var hans livssyn.

Han pekade på den snabba utvecklingen i de så kallade BRIC länderna, som inte går att stoppa varför hans rekommendation är att det är vi i den sk industrialiserade världen som borde ta initiativet till en renare värld, på samma sätt som vi förorenat den i samband med att vi skapade den s k moderna industrins utveckling med kolets och oljans hjälp. Europa skulle verkligen behöva ta täten i den kapplöpningen och även i förbifarten generera helt nya jobb.

Läs hela artikeln i Goda Nyheter nr 4-11.

Entreprenörskolor i all ära, men avbrott i funderandet med andra aktiviteter, gör att man rensar skallen, menar Nils Andersson, som har sina islandshästar som stimulans för sitt uppfinnande.

Det går inte att uppfinna över en planerad tidsram, man måste hela tiden pröva nya infallsvinklar, och då är det bra att göra ordentliga avbrott och börja på nytt. Har man tur kan pusselbitarna falla på plats ganska snabbt, ibland kan det ta tid, men har man bara klart för sig vad problemet är, och man har en vision om hur problemet skall angripas så går det. Läs om uppfinnaren, som nu startat sitt tredje företag, och presenterar ett teknikskifte i verkstäderna i Goda Nyheter 4-11.

Ett titthål mot vad som händer i forskningsvärlden har varit öppet på Chalmers sedan några år tillbaka, där vetenskapskaféet ”Café-å-Lär” bjuder in till populärvetenskapliga föredrag varje torsdag kl 15.00. Man är nu inne på sitt 120:e möte och intresset är i stadigt ökande.

Initiativtagare till fenomenet är den energiske och ständigt allt yngre professorn emeritus P O Nilsson, som har ett brett nätverk av kontakter i forskarvärlden, och som fortsatt följer utvecklingen särskilt inom sitt forskningsområde Teknisk Fysik. När han tittar tillbaka på sitt forskarliv så konstaterar P O att mycket av hans framgångar är resultatet av oplanerade möten med intressanta människor, som levererat den saknade pusselbiten, som han själv letat efter.

Café idén är inte på något sätt unik i sig själv, konstaterar den fysikaliske professorn, men tillägger att de flesta utgörs av slutna sällskap bland forskarna. Café å Lär är öppet för alla över 18 år, som har intresse av teknik och forskning. Ett viktigt syfte är att föra ut information för att skapa folklig förståelse eller Public Understanding. Även i Sverige har man försökt att på vårt välorganiserade sätt skapa mötesplatser kring forskningen genom att annonsera i media och göra det lite traditionellt välstrukturerat och lite akademiskt berättar professor Nilsson, men man har inte lyckats att attrahera någon väsentlig publik.

Café-å-Lärs publik fångas in genom ett sakta växande nätverk av människor som blir informerade mail-ledes om vad som är på gång nästa torsdag. Människor som tipsar sina vänner och som blir nyfikna. Det skall erkännas, medger P O att de yngre är så upptagna av det s k moderna livet att våra deltagare till stor del består av ”mogen ungdom”.

Läs hela artikeln i Goda Nyheter 4-11

… men det tog mer än 18 år. Bohusläns flora är nu kartlagd och presenterad i en bok med samma namn. Det är en bok för vanliga människor, som har förlorat sitt hjärta till Bohuslän.

Under den 18 år långa resan har varje skreva undersökts, och man hittade mer än 2 200 blommor. Redaktörerna bakom själva boken är en kvinnotrio med Evastina Blomgren från Kungshamn i spetsen.Hennes kollegor är göteborgskorna Eva Falk och Birgitta Herloff. Bortåt 150 entusiaster har deltagit i arbetet att fylla boken och i bokens förord kan man läsa: ”Bland kala urtidskullar, i gammalt bondeland, i lummiga lövlundar och på ödsligt sköna stränder har vi gått och tittat ner på marken.

Så småningom har vi systematiserat tittandet, intet ont anande och utan att begripa vad vi givit oss in på. Hade vi förstått det hade den här floran aldrig hamnat under dina ögon. Vi är långt över hundra och alla känner inte ens varandra. Vi kommer från öst och väst, från syd och nord. Vi är lärare, undersköterskor och kontorister, metallarbetare, ingenjörer och läkare, biologer, pensionärer och studenter.Vi älskar naturen, dess växter och Bohuslän”.

Någon liknande kartläggning hade inte gjorts just för Bohuslän, medan både Halland och Västergötland var kartlagda. Det gav dem ett extra incitament, och man bestämde sig också för att boken skulle bli ett ”nummer värre”. Det är den också genom sitt innehåll, men framförallt har man lyckats skapa läslust som med en spännande deckare.

Läs hela artikeln i Goda Nyheter 4-11